Ta facket på allvar

Jag har i ett tidigare värv varit fackligt aktiv inom JUSEK, där jag bla satt i ledningsgruppen. Jag har under denna tid och även nu under min tid som kommunalråd och ordförande i Social- och äldrenämnden i Upplands Väsby sett hur viktig fackföreningsröreslen är för att förankra beslut men även som samtalspartner i utvecklingen av verksamheten.

Jag jobbar mycket med medborgardialog, och i konsekvens med detta engagemang skulle det vara helt uppåt väggarna om några av de organisationer som vi ska ha dialog med skulle exkluderas.

Ta istället tillvara den kompetens och det engagemang som finns i de på arbetsplatsen existerande fackföreningsrörelserna.

Jämställdhetskontrakt och jämställdhetscertifiering

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet har till Kristdemokraternas Riksting skrivit en motion som innehåller förslag för att undanröja kvotering av kvinnor till främst bolagsstyrelser.
Detta är en fråga som vi jobbat med några år, och under 2010 skrev vi en rapport med titeln "Kvinnor, män och Makt", och denna motion blir ytterligare ett sätt att lobba för frågan och visa på att vi bara inte vill sitta ner och säga nej till kvotering, utan vi vill åtminstone försöka hitta andra vägar. Vårt förslag att företag som jobbar med att utjämna ojämställdheten ska kunna tecka kontrakt med berörd myndighet och därigenom också ha möjlighet att bli jämställdhetscertifierad.
Det finns säkert sprickor i detta förslag, men något måste göras.

Att informera om att jämställda bolag också är mer ekonomiskt lönsamma är något som inte är så känt, men internationella organisationer inkl USAs president Barack Obama har visat att företag som gör något åt ojämställdheten också är mer ekonomiskt starka.

Kvinnoförbundet är emot kvotering och kommer så att förbli. Den enda gången
vi säger att kvotering kan vara något bra är när det gäller föräldraförsäkringen då vi vill att pappaorna ska ha två egna månader.

Vi vill inte att Sverige ska bli tvungna att anpassa sig till EU-direktiv som tvingar oss att kvotera. Vi vill verkligen mota Olle i grind, och detta vårt förslag kan vara en väg. Huvudsaken är att vi gör något och inte bara säger nej till kvotering.

Granska den svenska vapenexporten

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet har dristat sig till att skriva en motion om att förbjuda vapenexport till de länder som kränker de mänskliga rättigheterna. Naturligtvis är detta lite jobbigt för partistyrelsen, vi får väl se hur rikstingsdelgaterna tar emot den.
PS säger sig dela motionens engagemang kring det angelägna i att gällande regler efterlevs genom skärpt exportkontroll och effektivt förhindra oönskad spridning av vapen. PS anser sig dela kvinnoförbundets syn på hur viktigt det är att förbjuda vapenexport till länder som kränker de mänskliga rättigheterna, men min fråga blir då varför det har tagit så lång tid innan det nu börjar röra på sig. I det Kristdemokratiska principprogrammet finns inskrivet det som vi nu har motionerat om, men ändå når vi tydligen inte ända fram.
Kvinnoförbundet anser att det inte är tillräckligt att luta sig tillbaka och hänvisa till internationella regleringar och regler och fina ord - om det visar sig att dessa regler i praktiken inte följs.
Som kristdemokrater borde det vara en självklarhet att man inte kompromissar med fred, demokrati, mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling.

Varför ska Anna få sämre vård än Erik?

Inför morgondagens Riksting och debatten om Hälso- och sjukvård har Kristdemokratiska Kvinnoförbundet formulerat en motion med rubriken "Varför ska Anna få en sämre vård än Erik?" För några är säkert denna rubrik kontroversiell, men i det stora hela en mycket relevant fråga.
Det pågår ingen högljudd debatt om hur vården och omsorgen fungerar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta är ett underutvecklat politikområde i Sverige. Hälso- och sjukvården debatteras dagligen, men hur ofta lyfts detta perspektiv?
Vi vet att kvinnor och män inte får lika god vård och omvårdnad. Utan att kvinnor vet om det så hamnar de alltför i "B-laget" gällande antalet feloperationer, längre väntetider, tillgången till vård och omsorg. Listan kan göras lång. Men det finns också stor okunskap kring mäns psykiska besvär.
I huvudsak är problemet att män och kvinnor inte bemöts och behandlas lika inom vården. I detta finns inga vinnare, utan alla är förlorare.
Det som behövs är att både vårdpersonal och vårdsökande blir medvetna om detta förhållande och att det medvetenadegörs på ett tidigt stadium. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill med motionen visa på hur det ligger till, men också peka på vad som kan göras för att komma tillrätta med problemet - kunskap, kunskap och åter kunskap hos alla inblandade. Att bara få upp ögonen och kunna ställa de rätta frågorna i en vårdsituation kan göra underverk!
Anna ska inte ha sämre vård än Erik, och Erik ska inte få sämre vård än Anna.

Inspiration till att jobba vidare

Som socialpolitiker i en kommun undrar jag ibland om man gör någon skillnad. Kvittar det om vi finns eller är det ändå omständigheterna eller lagstiftning som gör jobbet? Jag har inget svar på frågan, men igår fick jag en upplevelse som nog kommer att vara kvar en lång stund framöver. Jag fick nämligen förmånen att träffa en av dessa ungdomar som jag varit med och beslutat om ett antal insatser under de senaste 4-5 åren.
Det har varit struligt i hemmet och sedan har det resulterat i missbruk. Nu, efter många års tillsyn och behandling är det äntligen dags att börja det vuxna livet på egen hand. I denna persons liv kommer fredagen denna vecka att betyda mycket. Äntligen vuxen och fri från insatser från kommunen. Att möta världen utanför familje- och behandlingshem måste vara både skrämmande och naturligt för denna 23-åriga person. Tänk att jag har fått vara med och sett till så att denna person har fått ett liv på egen hand.
Jag hoppas att gåvan från kommunen i form av ett startbidrag till den egna lägenheten kommer väl till pass. Jag önskar personen ifråga all lycka och välgång i det nya vuxenlivet!

Väsby Paradise är åter på plats!

För knappt fyra år sedan hade jag förmånen att tillsammans med dåvarande Social- och äldrenämnden lansera Väsby Paradise. Vi var mycket stolta över att kunna erbjuda våra äldre en korttidsvistesle utomlands via ett svenskt företag på spanska solkusten. Det kändes som att nu hade vi verkligen något riktigt bra att kunna erbjuda de som behöver få miljöombyte.
Tyvärr så gick det företagets lufttransportleverantöt i konkurs och det hela rann ut i medelhavssanden. Sedan detta inträffade under 2008 har jag väntat på det lämpliga tillfället att återigen få möjlighet att kunna ha Väsby Paradise i utbudsportföljen. Tack vare Maria Larsson och Acko Ankarberg och LOV (Lagen om valfrihetssystem) kunde vi idag i den nuvarande Social- och äldrenämnden, besluta om att anta en leverantör som nappat på vårt förfrågningsunderlag och som vi nu tycker håller den kvalitet som vi kräver. Nu är det åter dags för väsbyseniorerna (och andra som får korttidsvistelse) att få möjlighet till någon eller några veckors skön vistelse med miljöombyte på Lanzarote. Det är vid sådana här tillfällen det känns extra trevligt att vara kommunpolitiker. Det man beslutar i sammanträdesrummet får direkt verkan ute i verksamheten! Detta är vid sådana tillfällen som batterierna åter laddas och energin finns bakom alla ord och fraser.

Utredningsuppdrag: Parboendegaranti

I dagens Aftonbladet uppmärksammas återigen frågan om äldres både behov och önskan att få tillsammans även då någon av dem behöver bo på ett vård- och omsorgsboende. Då en sådan situation kommer till pressens kännedom är det oftast så att den i relationen som inte behöver hjälp inte får bo tillsammans med makan/maken. Detta är en fråga som med rätta engagerar många människor. De som någon gång har varit med om eller blivit delaktig i en sådan situation kan vittna om både frustration och besvikelse.
I det fallet som togs upp idag är det ett par i Varberg som fått Förvaltningsdomstolens utslag att de ska få bo ihop. Här har kommunen, enligt artikeln, inte verkställt beslutet enligt domstolens utslag. Mannen ifråga hade fått erbjudande om en bostad en bra bit bort från hustrun fast i samma hus.
Detta är en fråga om att se de människor i vårt samhälle som behöver samhällets stöd allra mest. Här ska kommun och andra inblandade göra allt vad som kan tänkas behöva göras för att ge dessa oftast äldre människor ett värdigt slut.
Trots detta så är det ett antal frågor som behöver besvaras då kommunerna inte har möjlighet att ge enskilda invånare stöd och hjälp utan stöd i lagstiftning såsom ex vis Socialtjänstlagen. Frågor som kan uppkomma är bl a vem som har ansvar för att den friske makan får ett nytt boende efter ett ev dödsfall av den sjuke maken? Har man sålt eller på annat sätt lämnat en tidigare bostad kan det bli problem att hitta en ny bostad. En annan fråga är vem som ska betala platsen för den friske under tiden man bor på boendet? En plats på ett boende kostar skattebetalarna mellan 5 och 800 000 kronor per år. Jag vill inte problematisera, men vill å andra sidan inte negligera de frågor som kan bli aktuella.
Under morgondagens nämndsammanträde med Social- och äldrenämnden i Upplands Väsby kommer den styrande Allians för Väsby, med mig som ordförande, att lämna över ett uppdrag till aktuella yjänstemän att utreda frågan om parboendegaranti. Under hösten återkommer man till nämnden med ett besked. Då får vi möjlighet att ta ytterligare ställningstagande i denna mycket viktiga fråga.