Hemtjänsten i fokus

Den socialdemokratiskt ledda oppositionen i Upplands Väsby har nu en tuff tid framför sig.

Under måndagens fullmäktige uttryckte de sig, med oppositionsrådet i spetsen, att de inte kunde utesluta oegentligheter från kommunens viktiga samarbetspartners, som utför hemtjänst åt de väsbybor som fått sådan beviljad. Fokus var (naturligtvis!) på de externa utförarna.

Bakgrunden till det hela är ett stort underskott i årsbokslutet med anledning av tillkomsten av många fler timmar än vad som var budgeterat. Detta uppmärksammades i slutet av förra året då också nämnden med mig som ordförande gav i uppdrag att genomföra en revision och handlingsplan som har presenterats.
Tjänstemän som nu jobbat med detta har kommit fram till att det är helt och hållet kommunens bristande kontroll och rutiner som orsakat det hela. Detta har också en enig nämnd ställt sig bakom.

Innan oppostionen tagit reda på fakta så misstänkliggör de alltså våra viktiga leverantörer av hemtjänst, och nu ska det bli spännande att följa fortsättningen.

Jag återkommer med rapport!

Återigen - det politiska livet är spännande!

Spännande helg

Den gångna helgen var en helg utöver det vanliga. Resan till Kristdemokratiska Kvinnoförbundets årskonferens var lite mer spännande än det brukar vara. Att vara nominerad till förbundets ordförande är något stort. Många tankar och känslor fanns på plats samtidigt. Ska jag fixa detta? Hur mycket annorlunda kommer vardagen att bli? Finns det någon vardag kvar?

Nu sitter jag här med ett uppdrag som jag är mycket stolt över och som jag ska förvalta på bästa sätt. Något som jag vet är att detta uppdrag är inget som jag kommer att ro iland på egen hand, utan jag kommer även i fortsättningen vilja vara det ”samarbetsgeni” (citat från moderatkollega i Upplands Väsby) som jag alltid har varit.

Nu ramlar pressmeddelandena in, inbjudningar till det ena och det andra börjar landa, och många hör av sig med gratulationer. Det ska vara kul att syssla med politik, och detta är något som jag upplever just nu.

Den som har roligast vinner! Det var en devis vi i Alliansen hade i Upplands Väsby när vi lyckades peta bort sossarna från den makt de så länge prenumererat på i vår kommun. Nu andas vi lättare i Väsby. Vi ska fortsätta jobba och ha roligt och se till att vi vinner både lokalt, regionalt och riks 2010.

H.E.A.T men inte längre

Som kommunalråd i Upplands Väsby hade jag så gärna skickat våra grabbar som har sina rötter i vår kommun, H.E.A.T till Moskva. Men vi har nog sett början till något stort som uppföljare till förebilderna i Europe.

Kommunen har spänt upp banderoller vid infarten till Upplands Väsby; Välkommen H.E.A.T - väldigt fyndigt av vår nye kommunikationschef. Vi behöver fler barnfamiljer hit till kommunen. Och nu när Alliansen äntligen tog makten i valet 2006, har det hänt mycket i kommunen. Nu satsar vi för fullt med ny bad och simanläggning, nytt gymnasium, flera spännande bostadprojekt. Så välkommen H.E.A.T!

100 rosor till lika många väsbykvinnor

Söndag morgon, upp och iväg till jobbet. Det var tur att det fanns tre andra allianskvinnor som väntade. Vi fyra, styrgruppen för Allianskvinnor i Väsby, ville återigen gratulera andra väsbykvinnor till att vara just kvinna på den Internationalla Kvinnodagen. Det vore ändå roligare om vi tog mod till oss varje dag och gratulerade varandra till att vara kvinna och man, men nu är det ju inte så. Vi får passa på att göra en punktinsats den 8 mars, och det är kul det.

90 förvånade ansikten och 10 ansikten som redan visste vad det rörde sig om möttes oss igår. Summan var i alla fall 100 kvinnor som efter detta gratulerande gick ifrån centrum med ett leende på läpparna. Det är kul att få göra kvinnor glada.

Varför så svårt att bli svensk?

Just nu pågår en artikelserie i DN skriven av den prisbelönte journalisten Marciej Zaremba, I väntan på Sverige. Gå in på DN och läs den. Vi har en hel industri kring invandring och integration. Ett helt statligt verk och massor av integrationstjänstepersoner och massor av lärare och företag som anordnar SFI-kurser. Till vilken nytta?

Zaremba börjar med ett exempel. En klinik i Storuman fick inte tag på läkare utan kollar med Migrationsverket. En läkare på flykt från Irak anländer.

"Allt verkar upplagt för ett lyckligt möte, skriver Zaremba. Över tre tusen tjänstemän i kommunerna står beredda att underlätta dr Issas möte med dr Wigren, 181400 statliga konror finns öronmärkta för hans skull, det finns ett departement och tre statliga verk som bara tänker på hur han snarast skall få ett arbete, ty det är arbetslinjen som gäller. Vad kan man mera begära?
Facit: arton månader senare sitter dr Issa, otålig över att SFI-kursen (svenska för invandrare) är så långsam, i en tegelröd byggnad i Kristianstad."

Zarembas tankeväckande reportageserie försöker förstå: Är det svenskars rasism som gör det svårt för invandrade att ta sig fram i Sverige, vilket många hävdat, eller kan det vara något annat? Försvåras integrationen av att främlingar har för mycket osund kultur med sig - medan allt är sunt och vidsynt i vår egen? Och vad menar vi egentligen med medborgarskapet?

Otroligt tankeväckande reportageserie som kan få oss ute i kommunerna att kanske fundera i nya banor.

Melodifestival på Café Astrid

Förra veckan anordnade kommunens fantastiska personal som jobbar med funktionshindrade i vår kommun, en talangjakt eller melodifestival på Café Astrid. Det var fullsatt och stämningen var hög. Som politiskt ansvarig för den verksamheten var det en förmån att få vara med.

En fantastisk show, fest och glädje där alla de personer som bor i särskilda boenden i kommunen fick ställa upp och mima till musik eller sjunga och spela själva.

Att se Tommy inta scenen som programledare var härligt. Trots sitt funktionshinder gjorde han en helt otrolig framställning och höll ihop det hela. Att se den blyga tjejen som gjorde så gott hon kunde för att följa med i den svängiga poplåten och hittade fullkomligt rätt i avslutningen, sträckte sina händer mot skyn som de stora idolerna. Eller en annan artist som gjorde stor show av en dansbandslåt. Eller trummisen som drog igång värsta blueslåten.

Vinnare blev ett gäng som jobbar med parkskötsel till vardags. De var utklädda till ett hårdrockband och hade en massa effekter med ljus och altare.

På kvällen blev det middag och dans till musik av Häggarna, ett av de mest otroliga banden i landet. Ledaren för bandet, Carlo Mognashi, har lockat fram de mest underbara skatter ur människor som är funktionshindrade. All heder till honom, till alla inom omsorgen i Upplands Väsby som ordnade denna fest och alla fantastiska artister!