Graviditetspeng - inget snack!

Hur stor okunskap får en partiledare ha om ett annat partis förslag? Frågan blev aktualiserad igår när Maud Olofsson, utan förbehåll, i ett telfonväkteri i Sveriges Radio, meddelade att Alliansen inte har något förslag rörande frågan om hur vi ser på gravidas möjligheter att kunna ta det lugnt strax innan barnets nedkomst?

Under en längre tid har Kristdemokraterna och Kristdemokratiska Kvinnoförbundet med jämna mellanrum återkommit med förslaget att den gravida kvinnan inte ska behöva jobba ända inpå barnets nedkomst om hon inte vill, ej heller behöva söka hjälp med sjukskrivning. Graviditet är ingen sjukdom och ska inte betraktas som sådan. Att behöva stressa under den månad man mår som sämst fysiskt och när man har ett fullt utvecklat barn i magen är förstås inte bra för varken barnet eller kvinnan.

Jag tycker att det är hög tid att införa ett nytt system med så kallad graviditetspeng under den sista månaden i graviditeten. Graviditetspengen bör beräknas på samma sätt som dagens tillfälliga föräldrapenning. Antalet ersatta dagar bör uppgå till 20-23 dagar beroende av månadens längd. Valet att trappa ner på arbetet den sista månaden ska naturligtvis vara frivilligt.

Förslaget innebär att dagarna inte kan sparas utan att de måste tas ut innan barnet är fött. Detta medför att alla som behöver det kan ta ut graviditetspengen utan att oroa sig för att få mindre tid tillsammans med barnet efter födseln. Genom införande av en graviditetspeng kan systemet med havandeskapspenning, förtida uttag av föräldrapenning och sjukskrivning alltså avskaffas en månad före beräknad födsel. Det nya systemet är också enklare och mer rättssäkert.

Kristdemokraterna värnar om människors och familjers välmående. Med en graviditetspeng kommer gravida kvinnor att få en lugnare tid före förlossningen och därmed också bättre möjlighet att förbereda sig inför den nya livssituation som ett barn innebär. Att näringslivsministern inte känner till Kristdemokraternas förslag om graviditetspeng är både beklagligt och oroväckande. Men okunskap kan fortfarande bytas mot kunskap. Om Maud Olofsson är en seriös förespråkare för jämställdhet så är det hög tid att hon sätter sig in i Kristdemokraternas förslag och verkar för att graviditetspengen införs.

HBT-certifiering av Upplands Väsbys ungdomsmottagning

Nu är det äntligen på gång - HBT-certifieringen av ungdomsmottagningen i Upplands Väsby kommun.
I uppdraget som ordförande i kommunens Social- och äldrenämnden har jag länge funderat på ungdomars problem av olika slag. Det gäller unga kvinnor som mår psykiskt dåligt, höga aborttal bland ungdomar och misbruk av olika slag.
Dessa är viktiga frågor, men för en grupp ungdomar är det särskilt svårt. Efter att ha pratat med personal på ungdomsmottagningen och även lyssnat utanför kommunen så är det ungdomar som är homo-, bi- eller transsexuella som har det särskilt knepigt. Att dessa ungdomar ska känna sig välkomna till ungdomsmottagningen är mycker angeläget. För mig är detta en fråga om att alla männsikor, oavsett allting, ska bli bemötta med respekt, kunskap och värdighet. Som politiskt ansvarig för ungdomsmottagningen vill jag att alla som söker sig till ungdomsmottagningen ska känna sig välkommen. Ytterst handlar det om min syn på människan och alla männsikors lika och unika värde, och ska också bli bemötta med den inställningen.
Tillsammans med den engagagerade personalen på mottagningen har vi nu satt igång arbetet med att få denna att bli så öppen som möjligt för alla.
Nu ska det ske utbildningsinsater, vi ska uppmärksamma vilka budskap vi skickar via loggan och tavlor och affischer, frågor och bemötande. Det är alltså både stort och smått som ska granskas och revideras. Det gäller att slipa ner trösklarna för dessa ungdomar, för ungdomsmottagningen är viktig för ungdomar.
Om vi inte gör någon certifiering, trots den engagerade och redan nu kunniga personel, är risken överhängande att hbt-ungdomar inte söker den vård eller det stöd de har rätt till.

Tävling i vård!

Sitter och slöläser i det senaste numret av Kommunalarbetaren. I denna tidning hittar man alltid diverse läsvärda saker av olika karaktär. Denna gång fastnar jag för en artikel som berättar om två unga kvinnor som tävlar i vård- och omsorg. Helt underbart! De får några stökiga patienter var som de ska leda genom undersökning och annat spännande som kan hända på en vårdavdelning/akutmottagning.

Det är lite roligt att just Kommunalarbetaren tar upp detta, då det inte är så vanligt att fackförbund eller andra organisationer anslutna till (S) tar ut svängarna på detta sätt. Jag trodde inte det var tillåtet att någon var bättre än någon annan, vare sig i skolan eller på jobbet. Jag har väl lärt mig något nytt!

I just denna tävling så vann inte två kvinnor utan två män vårdtävlingen, och nu skulle en av dessa män jobba inom hemtjänsten under sommaren. Här är vi alla vinnare när det blir fler män i vården.

Ungdomar tar täten

Häromdagen fick vi i lådan en liten oansenlig lapp med några rader text. Det var en klass 8 i en närbelägen skola som med några ord ville få oss vuxna att inte köpa ut alkohol till ungdomar i samband med skolavslutningen.
Inte för att de trodde att just vi skulle göra det, men det var säkert andra som skulle behöva läsa dessa rader..
Ett mycket bra initiativ och jag har nu tackat rektorn för detta. Hoppas att de får min hälsning när de börjar nian till hösten.
Jag gläds åt ungdomarna i Upplands Väsby.

Kvinnofällan slår igen!

Här kommer min förbundskrönika i tidningen Kristdemokraten från vecka 22.


Kvinnofällan slår igen!

Ibland kan jag få frågan om vilket ord som jag tycker minst om eller ännu starkare avskyr eller hatar. Detta brukar jag ha svårt med då jag inte har mina antenner riktade åt hållet att inte tycka om eller att hata något. Nu har jag dock ett svar på om någon skulle fråga mig detsamma. I debatten är det främst mot oss Kristdemokrater som detta ord används, och det som fick även mitt adrenalin att rinna till var under gångna söndagens Agenda på SVT. Karin Hübinette, som jag vanligtvis tycker är en balanserad person, använde detta ord som tillhygge mot Göran Hägglund vid ett flertal tillfällen. Statistiken säger att det är fler flickor än pojkar som blir behöriga till gymnasiet, fler unga kvinnor än män går vidare till högre studier och numera har kvinnorna gått om männen i löneligan inom den statliga förvaltningen, men ändå så tror svenska folket att kvinnor är dumma och lättlurade. Det är precis som att vi kvinnor skulle drabbas av en hjärnsmälta så fort som vi blir fruar/sambos och sedan också ev. mammor. Det måste vara något vid familjebildningen som gör oss helt viljelösa och helt utan egen kraft. Det måste väl vara så eftersom respekterade journalister av alla kategorier använder sig av detta ord ohämmat. Jag hoppas att någon hjärnprofessor kan hjälpa mig och oss kvinnor med forsning runt detta. Utan spaning, ingen aning.
Det ord som jag helst inte vill uttala stavas ändå kvinnofälla. Jag har försökt rannsaka mig själv och tittat närmare på kvinnor i olika åldrar som finns runtomkring mig och jämfört dem både innan och efter familjebildning. Några särskilda studieobjekt finns på väldigt nära håll i Förbundsstyrelsen. Jag har inte upptäckt någon minskning i hjärnkapacitet, i viljan att fortsätta förvärvsarbete, i omsorgen om familj och barn eller i engagemanget för andra utanför hemmets fyra väggar. För säkerhets skull, eftersom det säkert är många kvinnor som läser denna krönika så upprepar jag - ingen förändring!
Ingen intellektuell förändring som gör att dessa kvinnor, inkl mig själv, skulle bli lurade av våra män och barn att som ett viljelöst mähä gå in i en kvinnofälla och både höra och känna hemmets ytterdörr slå igen, bong, för att inte öppnas förrän det är dags att återinträda i de sociala sammanhang vi blir lurade att inte delta i innan fällan slog igen.
Jag dristade mig till att titta i Wikipedia, uppslagsboken på nätet, och sökte på ordet jag helst inte vill uttala. På samma sida som jag hittade mitt ord fanns det även lite att läsa om vårdnadsbidraget. Inte ens här går man fri! Vad sa då Wikipedia om kvinnofälla?
Kort sagt så skulle en kvinnofälla vara något som cementerar könsroller trots en könsneutral lagstiftning. Vidare fortsätter texten att vårdnadsbidraget i praktiken skulle uppmuntra hemmafrurollen och styra bort kvinnor från karriär och yrkesliv…
Några rader om vårdnadsbidraget vill jag dock inte undanhålla er
“...mot vilket motståndarna invänder att det är just en klassisk kvinnofälla: den redan rådande ojämställda familjetraditionen i samhället gör att fler kvinnor kommer att använda sig av bidraget, vilket i sin tur förstärker ojämställdheten, och leder in i en ond cirkel genom vilken kvinnor fjärmas från arbetsmarknaden”.
Vi kvinnor skulle fjärmas från arbetsmarknaden på grund av eller tack vare vårdnadsbidraget. Ordet fjärma innebär för mig att någon annan gör något aktivt för att hindra någon annan. Där slog hemmets dörr igen med ett ännu större BONG.
Oavsett hårfärg så kan vi kvinnor inte luras in i någon fälla.

Synpunkter om oss kvinnor

Igår skrev jag på min bloggplats att jag kommer att i nästa veckas nummer utveckla några tankar om ordet kvinnofälla. Idag är det återigen fullt av detta i och för sig onämnbara ord i våra ledande dagstidningar. Det verkar vara så att så fort man ska prata kristdemokratisk politik så blir det rumsrent att använda detta ord.
Kvinnor som mot varandra använder detta ord som tillhygge är inte vad vi kvinnor behöver. Varför tycker några kvinnor att andra kvinnor är så "dumma" att de blir lurade in i någonting? Att vara i en fälla betyder väl att man inte gått dit frivilligt, utan på olika sätt blivit duperade. Något annat kan i alla fall inte jag förstå, och till detta kommer att några bättre vetande vill sätta sitt doms över andras livsval och kalla detta för kvinnofälla. Nej, bättre kan vi kvinnor!
Jag bifogar ledarbloggen från GP idag.
http://http://blogg.gp.se/ledarbloggen/2010/05/25/kjollers-kvinnofalla/

Upplands Väsby säger Tervetoula!

Såg precis ett inslag från Vaxholm där en ensam finsk man inte får möjlighet till äldreomsorg på ett vård- och omsorgsboende med hjälp av finskspråkig personal. Imorgon ska jag som ordförande i Social- och äldrenämnden höra mig för om han inte kan få den hjälpen hos oss i Väsby då vi har dessa möjligheter. Vi ska som en extra kulturgärning påbörja ett bygge av en (finsk) bastu i anslutning till ett av våra boenden. Vaxholm är fint men kallt.

Värdegrund för äldreomsorg

Nu är den äntligen här! Regeringens proposition nr 2009/10:116! Lägg numret på minnet! Namnet är Värdigt liv i äldreomsorgen. Under drygt tre års tid har jag arbetat mycket för att äldreomsorgen i den del av Sverige där jag bor, Upplands Väsby, ska bli en positiv snackis. Inte för min skull, utan för de seniorer som finns och kommer att finnas i kommunen. Under precis samma tidsperiod har jag haft förmånen att ha Maria Larsson, KD, som "min" minister, äldreminister.
Under åren som gått har vi i Väsby infört kundval inom hemtjänst och viss del av vård- och omsorgsboenden, korttidsboende utomlands, Väsby Paradise, byggt om ett hus till ett trygghetsboende med 36 lägenheter, planerar för ytterligare ett, utvecklat samarbetet med frivilligorganisationerna, tillskapat 50 äldreomsorgsplatser mm. Men nu kröns alltså allas våra äldreomsorgsinsatser med en proposition där vi nu på allvar ska införa en värdegrund i äldreomsorgen. YES!!

Trött på kvinnofällan!

Nu har jag tagit bladet från munnen och skrivit ner vad jag tycker om kvinnofällan. Detta kommer du att kunna läsa i nästa veckas nummer av tidningen Kristdemokraten.
Tills dess kämpar vi på med allahanda jämställdhetsfrågor. Tag gärna del av rapporten från Alliansens jämställdhetsgrupp, alliansen.se.

Väljarna är positiva till vårdnadsbidraget

Kristdemokraterna anser att det är dags att uppvärdera föräldraskapet och öka möjligheterna för familjen att själv styra över sin tid med barnen. Genom vårdnadsbidraget ökar valfriheten för dem som vill gå ner i arbetstid under småbarnsåren eller vill vara hemma lite längre tid med barnen.

Flera undersökningar visar att föräldrar också önskar mer tid med sina barn. Enligt en ny SIFO-undersökning säger drygt hälften av de tillfrågade att det är bra att kommuner erbjuder ett vårdnadsbidrag och ytterligare knappt en tredjedel av de svarande vill att det ska vara obligatoriskt för kommunerna. Bara åtta procent vill att vårdnadsbidraget ska tas bort helt.

Därför är det märkligt att vänsterpartierna fortsätter att driva en linje av likriktning samtidigt som föräldrarna tydligt deklarerar att de vill få rätt att själva välja hur deras barnomsorg ska utformas.

Riksrevisionen är rädd för Hilda

Läste i senaste numret av JUSEK-tidningen att ett antal kvinnliga jurister från många olika delar av rättsväsendet gått samman i ett nätverk med namnet Hilda. Inom Hilda vill man jobba för att främja och synliggöra kompetens som kvinnor besitter. I Domarnämnden finns det fyra kvinnor och fyra män. Till dessa kommer en kvinna som är ordförande. Domarnämndens främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden som gäller tillsättande av domare och domstolschefer. Alla kvinnor är medlemmar i Hilda. Nu varnar Riksrevisionen för kvinnodominans. När senast varnade Riksrevisionen för mansdominas?

Vänsterpartierna tycker att föräldrar gör fel val

Idag finns det ett starkt stöd från föräldrar runtom i landet när det gäller valfrihet i barnmomsorgen. Enligt en SIFO-undersökning är beskedet tydligt gällande vårdnadsbidraget. Drygt hälften av de tillfrågade tyckte att det var bra att landets kommuner kunde erbjuda ett vårdnadsbidrag och ytterligare en knapp tredjedel av de svarande ville att det skulle vara obligatoriskt för kommunerna. Bara åtta procent säger att det ska förbjudas. Idag finns vårdnadsbidraget i 123 kommuner. Vi vill att alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda vårdnadsbidraget och att det höjs från 3000 till 6000 kronor per månad. Istället för att ägna tid åt att motarbeta denna barnomsorgsform bör vänsterpartierna ägna tid åt att förklara för de föräldrar som utnyttjar eller vill utnyttja vårdnadsbidaget på vilket sätt de har fel när de själva vill ta hand om sina barn.

Har du planerat din hemester?

I senaste nyuumret av JUSEK-tidningen, som för övrigt var ett mycket välmatat nummer, fanns det några spännande ord, som på sitt lite nördiga sätt visar att vi behöver fler ord för semester, än det vi tidigare använt (i singularis). Nu finns det både hemester och frimester. Hemester är när man tillbringar semestern (enligt tidigare vokabulären) i Sverige eller på hemmaorten. Frimester är enligt Språkrådet semester utan dator- eller annan uppkoppling. Hoppas att många känner att det är frimester man kan ta när den svenska sommaren är som bäst. Ett tips - en hemester i form av frimester!
Ta gärna en titt på Språkrådets hemsida. Där finns det mycket roligt! (Sprakradet.se)

För gammal - för att adoptera

Återigen har jag blivit kontaktad av ett par som där de bor idag har fått kalla handen av några socialnämndspolitiker som inte vågar trotsa, min tolkning, Socialstyrelsens rekommendationer gällande ålder på den eller de som vill adoptera. Varför denna stelbenta tolkning att en viss uppnådd biologisk ålder ska diskvalifiera en sökande? Ena dagen är man ok som adoptant och den andra dagen, när man passerat ett magiskt åldersstreck, 42 år, så är man inte längre tillräknelig som förälder. Varför har åldern blivit så betydelsefull i förhållande till andra faktorer såsom boende, nätverk, ekonomi eller hälsa? Är familjerättsnämnden i Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby den enda nämnden som försöker vara realistiska i förhållande till ålder?

Rör inte RUT

Varför skulle vi inte få ha RUT kvar? En åtgärd som har betytt mycket för många. Att som familj slippa leva med vetskapen om att den hjälp man så väl behöver inte behöver ske med hjälp av svart arbetskraft. Samma person som tidigare fick betalt under bordet får nu betalt via en faktura, vilket ger rätt lön och i bästa fall även kollektivavtalstecknade pensionen och sjukförmåner. Att detta ger skatteintäkter till staten i form av inkomstskatt och ger många hushåll en lättnad i vardagen är tydligen något som är för bra för poltikerna på vänstersidan, som återigen visar vilket förakt de har för enskilda personers och familjers rätt och möjlighet att själva bestämma. Ska vi återgå till ett system med svart arbetskraft? För behovet av hjälp i hemmet kommer att kvarstå!

En god omsorg för alla barn

Skillnaden mellan Kristdemokraternas och vänsterkartellens syn på familjens och föräldrarnas roll i sina barns liv är stor, mycket stor. Västerpartierna utgår från att alla barn, föräldrar och familjer är lika. Den enda omsorgen som är god nog är offentligt finansierad barnomsorg som drivs inom förskolans regi eller ibland kan de sträcka sig till familjedaghem. Därför ska alla småbarnsföräldrar ha sina barn där. Andra val får man bekosta själv, därmed är det enbart de välbeställda som kan göra det. Stressade småbarnsföräldrar ska så snabbt som möjligt ut i arbetslivet. Kristdemokarterna vet att barn, föräldrar och familj är olika med olika behov. Därför måste det finnas många olika omsorgsformer att välja bland - förskola, familjedaghem, öppen förskola och vårdnadsbidrag. Vad som är god omsorg för varje enskilt barn låter vi föräldrarna avgöra och därmed också en ekonomisk möjlighet att göra så. Det är för oss att sätta barnet i centrum och möjliggöra god omsorg för alla. Det är vad vi kallar modern familjepolitik - på familjens villkor.

Starka ideella krafter

Jag kan och ska aldrig slut beundra de frivilliga som finns i vår kommun. Igår lyssnade jag till Brottsofferjouren som enbart i de fem kommuner som ingår i vårt polisdistrikt tar emot cirka 700 ärenden. Så många frivilliga som ställer upp som stöd i samband med att någon blivit brottsutsatt. Inte minst alla kvinnor som blir slagna av sina män.

Intressant att notera att man mer och mer talar om brottsdrabbade och inte brottsoffer. Tycker det är en positiv förändring i ordval. Alla som utsatts för brott ska ges största möjliga stöd. Offerrollen löser inga problem, de måste som individer få all stöd och styrka att växa så att de kan hantera de hemskheter de drabbats av. Där har de många engagerade ideella en oersätterlig roll.

Utan dessa insatser skulle vi ha ett omänskligt och fattigt samhälle. Det finns aktiva inom alla föreningar och organisationer samt enskilda initiativ som inte vill annat än att ge av sina resurser för andras väl och ve.

Varför ska det då vara så svårt att få med sig riksdagen på Kristdemokraternas krav på avdragsrätt för gåvor till organisationer som gör ett mycket bra arbete. Varför?

8 mars i Ankara

För några månader sedan fick jag som ordförande i Kristdemokratiska Kvinnoförbundet en spännande inbjudan till en konferens i Ankara, Turkiet. Det var det stora AK-partiets kvinnogren som inbjöd till en internationell konferens med anledning av den Internationella Kvinnodagen och dess 100-års firande. Inbjudaren stod för resa och upphälle, och jag åkte. Det var en intressant miljö att på lite från läktaren beskåda. Bara att få sitta i bussen som skulle ta oss från hotellet till kongressalen och vänta på att de deltagare som hade eskortservice och diplomatbilar skulle komma iväg först var en observation som lever kvar länge. Väl i konferensanläggningen hälsades premiärministern Erdogan med stående ovationer vid hans entré in i lokalen. Sedan följde det många anföranden från lika många länder. Temat var att berätta om hur arbetet med jämställdhetsfrågorna fortskrider i respektive länder. Det var tal från talmän, regeringsföreträdare, parlamentsledamöter, forskare, tjänstemän och andra aktiva. Länder som var representerade var Pakistan, Syrien, Mauretanien, Jemen, Turkiet, Danmark, Kroatien, Libanon, Spanien, Jordanien, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Polen. Många kunde berätta om ett arbete i riktningen till större jämställdhet, medan andra var bekymrade om över att de fortfarande har en syn på kvinnan som ett objekt utan egen vilja och ansvar. Det var väst som skulle möta öst, och jag är tacksam för möjligheten att fått vara med. Att få möta sina egna frågor med frågor som andra brottas med är väldigt nyttigt. Vi har kommit långt i Sverige med vårt jämställdhetsarbete om man jämför med exvis Saudiarabien, men våra frågor minskar inte i auktoritet eller i engagemang för att man får veta att vi har kommit långt - för vi kan komma längre.
Detta var några tankar från en kultur- och jämställdhetsresa från Turkiet.

Husesyn på Trygghetsboende

I slutet av februari kommer de första hyresgästerna att flytta in i vårt nya Trygghetsboende i Väsby. Det har varit stor efterfrågan på lägenheterna.
Vi kommer att fortsätta jobba för att fler trygghetsbostäder byggs i kommunen. Tack vare Kristdemokraterna och Alliansregeringen har vi fått stimulansbidrag till den här typen av bostäder vilket gör att det blir lättare för byggare att leverera trygghetsboenden.

Pensionärsorganisationerna PRO, finska PRO och SPF finns med i den arbetsgrupp som jag driver, Framtidens boende. Det var den arbetsgruppen som fick en exklusive visning av trygghetsboendet förra veckan. Gruppen var mycket nöjd med vad som visades.
Bland byggjobbare som färdigställer det sista inför den första inflyttningen, berättade projektledaren Per-Anders Götberg om lägenheterna och gemensamhetsutrymmena.

Det är fantastiskt kul att få se hur de fina lägenheterna nu börjar bli klara och de första kommer att flytta. Det här är en boendeform som vi Kristdemokrater och Alliansen i Väsby, med stöd från Alliansregeringen och Maria Larsson, KD, som äldreminister, jobbat för att ta fram. Nu får vi se detta förverkligat som ett första steg för att skapa bättre boenden för seniorer.