På Kristdemokraternas riksting är det full fart. Vi har Sveriges bästa principprogram och vi producerar politik varje dag. Det är inte för bara skojs skull som jag kallar kommunkontoret för Beslutsfabriken. Vi vill leverera politik varje dag för det bästa i det sammanhang som vi befinner oss i.
All politik har ambitionen att vara hållbar. Kvinnoförbundet har sedan en tid tagit dessa hållbarhetsfrågorna på allvar. Vart vi än vänder oss i samhället så pratats det om hållbar utveckling och hur vi ska kunna lämna över ett samhälle som håller ihop till våra barn och andra kommande generationer.
Det som det är mest fokus på i den allmänna debatten är den ekonomiska och den miljömässiga hållbarheten. Men hur hanterar vi den sociala hållbarheten? Vad är det? Varje förslag till detaljplan, åtgärd, lagförslag eller vardagsbeslut ska enligt Kvinnoförbundet passera ett raster som ska genomskåda om det aktuella förslaget är hållbart. Den som vill ha genom förslaget ska också visa på detta. Sätter detta förslag den mänskliga eller mellanmänskliga dimensionen i högsätet? Svårare än så ska det inte vara att jobba med social hållbarhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar