Jag tror inte att det är många av mina bloggläsare som skulle säga emot mig när jag påstår att vi måste alltid se till barnets bästa i alla situationer. Det är, eller i alla fall borde vara, ledstjärnan för alla som kommer i kontakt med barn. Det kan gälla inom barnomsorg, skola eller inom socialtjänsten.
När man då hör att barn som utsätts för våld i nära relationer blir detta extra viktigt och angeläget. Inte många skulle säga emot mig!
I november 2007 var vi några socialnämndsordförande i norrot (Stockholms län) som samlade socialtjänst, landsting, polis och åklarmyndigheten för att inspirera till att vi skulle starat ett Barnahus. Alla som deltog på mötet var engagerade i detta och alla skulle bidra och det skulle bli ett Barnahus som verkligen skulle hjälpa de barn som sökte sig hit. Syftet med ett Barnahus är att det ska vara en plats dit barn som blivit offer för våld inte ska behöva åka mellan alla myndigheter och berätta vad som hänt, utan alla inblandade myndigheter ska samlas runt barnet och fråga barnet de frågor som behöver ställas en gång för alla, och där alla lyssnar samtidigt. Alla inblanade parter behövs för att allt ska bli så bra som möjligt för barnet.
Efter precis ett år efter den första träffeb kunde vi alla samlas för en invigning. En glädjens dag för alla inblandade.
Efter drygt två år efter invigningen har vi nu åter samlats. Denna gång för att komma underfund med vad som krävs för att vi ska kunna fullfölja våra intentioner med vårt samarbete. Tydligen är det så att även ett Barnahus har barnsjukdomar. Nu önskar jag bara att alla vuxna tar sig i kragen och samlar styrkorna å barnens vägnar! Jag vill fortfarande se ett Barnahus som kommer att göra skillnad i de enskilda barnens liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar